Årets hedersporträtt: Max Martin

Hedersporträttet för 2024 visar låtskrivaren och musikproducenten Max Martin. Porträttet är utfört av fotograf Mikael Jansson. Hedersporträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 13 oktober.

– Med tanke på vilka som avbildats tidigare så känns det nästan overkligt att en hårdrockare från Stenhamra får flytta in på Gripsholms slott.

Statens porträttsamling utökas varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen.

Om porträttet

Som låtskrivare och musikproducent har Max Martin (Martin Sandberg) sedan slutet av 1990-talet nått exceptionella framgångar. Han har skrivit musik åt en lång rad av vår tids allra största stjärnor, som Adele, Katy Perry, Taylor Swift, The Weeknd och Ariana Grande. Idag nämns han ofta som den mest inflytelserike låtskrivaren och producenten i världen. Han har fått en mängd priser och utmärkelser för sitt arbete, och 2016 mottog han Polarpriset.

Max Martin var under 1990-talet del av det legendariska musikproducentkollektivet Cheiron i Stockholm, som leddes av Denniz Pop (Dag Volle). Där fick han sin första riktigt stora framgång med Britney Spears Baby one more time, en låt som nådde förstaplatsen på den amerikanska Billboard Hot 100-listan. Sedan dess har Max Martin som låtskrivare haft ytterligare 26 förstaplaceringar.

Max Martin säger i ett uttalande att han känner sig hedrad och tacksam att få bli en del av statens porträttsamling: – Med tanke på vilka som avbildats tidigare så känns det nästan overkligt att en hårdrockare från Stenhamra får flytta in på Gripsholms slott. Att dessutom få samarbeta med en av vår tids främsta porträttörer, Mikael Jansson, gör det såklart extra speciellt.

Om konstnären

Porträttet av Max Martin är utfört av Mikael Jansson, som också han är mycket framgångsrik på en internationell scen sedan flera decennier. Som modefotograf har han arbetat för magasin som Vogue, Interview och Harper’s Bazaar, och givit ut ett flertal böcker och producerat utställningar som fått stor uppmärksamhet. Bland utställningarna kan nämnas Witnesses, som visade porträtt av personer som överlevt förintelsen.

Porträttet av Max Martin innehåller raffinerade detaljer som man kanske inte omedelbart ser. T-tröjan är förstås en hyllning till Prince, en av Martins stora förebilder. Men tröjans motiv är också en del av kompositionen. Martins händer – som tycks röra sig till musik – samspelar med Prince hand. Medan Martin blundar tittar Prince ena öga ut ur bilden och möter betraktaren.

Upptäck porträttsamlingen

Svenska statens porträttsamling är det äldsta nationella porträttgalleriet i världen. Det hör även till de största och omfattar i dag cirka 5000 verk, företrädesvis oljemålningar. På Gripsholms slott finns över 800 av dessa porträtt.

2023 års hedersporträtt – Svante Pääbo av Sixten Sandra Österberg

Hedersporträttet för 2023 visar genetikern och Nobelpristagaren Svante Pääbo. Det är målat i olja på duk av konstnären Sixten Sandra Österberg. Hedersporträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 28 oktober.

Svante Pääbo (f. 1955) är sedan länge en av Sveriges mest framstående och internationellt välkända naturvetenskapliga forskare. Han är specialiserad på evolutionär genetik, och har bidragit till omvälvande ny kunskap om människosläktets utvecklingshistoria. År 2007 utsågs Pääbo av tidskriften Time till en av de mest inflytelserika personerna i världen, och hösten 2022 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Han fick priset för sina ”upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. Pääbo drivs i sin forskning av frågan om varför det är Homo sapiens och inte neandertalmänniskan – eller någon annan tidigare människoform – som brett ut sig över jorden och utvecklat den moderna högteknologiska civilisationen. År 1999 grundade han Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, där han fortfarande är aktiv.

Porträttet av Svante Pääbo är målat i olja på duk av Sixten Sandra Österberg (f. 1990). Hon avslutade sin utbildning på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm våren 2022 och har på kort tid fått mycket stor och positiv uppmärksamhet för ett måleri som pendlar mellan realism och abstraktion. Mänskliga kroppar är som regel huvudmotiv. Hennes arbetssätt är metodiskt och kompositionerna genomarbetade, samtidigt som målningarna ofta ger ett mycket omedelbart intryck. Arbetet med porträttet av Pääbo påbörjades under ett besök på Max Planckinstitutet i början av sommaren. Österberg har porträtterat honom i den miljö – och i de kläder – han arbetade i vid besöket. Det är ett påfallande okonventionellt och informellt porträtt, där Pääbo sitter på en enkel pall i en miljö som endast antyds. I bakgrunden går det att ana laboratorieutrustning. Österberg bor och verkar i Stockholm och har haft separatutställningar på galleri Andréhn-Schiptjenko, Konstnärshuset och CF Hill i Stockholm och deltagit i en rad grupputställningar. Hon är representerad på Moderna Museet.

Statens porträttsamling på Gripsholms slott är världens äldsta nationella porträttgalleri. Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett är ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.

2022 års hedersporträtt

Hedersporträttet för 2022 visar konstnären Britta Marakatt-Labba som är internationellt känd för sina broderade samiska landskapsbilder med både poetiskt och politiskt innehåll. Porträttet är skapat av konstnären Marja Helander som avbildar samiska landskap, människor och kultur i sina prisbelönta fotografier. Porträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcks på Gripsholms slott den 12 november.

Konstnären Britta Marakatt-Labba föddes i Idivuoma i Karesuando 1951 och växte upp med nio syskon. Som barn älskade hon att samla och leka med runda stenar. Då visste man inte att hon skulle bli en världsberömd konstnär som arbetar med textil, akvarell, grafik, illustrationer, kostymer och även med scenografi. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan (HDK) i Göteborg 1974–1978 och på Samiska högskolan i Kautokeino 1999–2002. Hon har tilldelats flera prestigefulla utmärkelser. 2014 utsågs Marakatt-Labba till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitets humanistiska fakultet och hon är hedersdoktor vid Universitetet i Bergens fakultet for kunst, musikk og design. Hon har fått Prins Eugen-medaljen (2020), Stig Dagermanpriset (2019), John Saviopriset (2017), Illis quorum (2017), Per Gannevik stipendium (2015) och Rubus arcticus (2000). På senare tid har hon deltagit i flera viktiga internationella sammanhang och ställt ut på Documenta 14 i Kassel och Aten (2017), Venedigbiennalen (2022), Ikon Gallery i Birmingham (2022) och Southern Alberta Art Gallery i Lethbridge, Kanada (2021/22). 

Marakatt-Labbas typiska verktyg är duk, tråd och nål, hanterade med skicklighet och precision, för att skapa unika bildberättelser om den samiska vardagen och högaktuella frågor såsom renskötsel, jakt, fiske, fjäll, skog… rätten att röra sig fritt, rätten till sitt land. Hon skissar nästan aldrig sina verk på förhand. Människofigurer, djur, byggnader och landskap hittar sin rätta plats intuitivt och blir till meditativa berättelser, konst som ställer stora och svåra frågor.

Hedersporträttet är utfört av Marja Helander, en samtidskonstnär som gjort internationell karriär kännetecknad av verk om samisk natur, landskap, människor och kultur. Helanders fotografier och filmer ingår i flera konstsamlingar i de nordiska länderna, Kanada och Tyskland. Hennes senaste kortfilm Áfruvvá (2022) premiärvisades i den samiska paviljongen på Venedigbiennalen. 

Helander har besökt Gripsholms slott och Statens porträttsamling, vandrat runt i utställningssalarna, tittat på målningarna och blivit fascinerad av porträttkonstens långa historia. För henne var det viktigt att skapa ett konstverk med tydlig koppling till porträttsamlingen. Tillsammans med Marakatt-Labba körde de många mil kring Övre Soppero för att slutligen hitta helt rätt miljö, med snö, för porträttbilden. 

I år firar Statens porträttsamling, världens äldsta nationella porträttgalleri, 200 år! Det grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Sedan 1959 utökas porträttsamlingen varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen. Föreningen tillkom år 1937 i syfte att främja Gripsholms slotts och dess samlingars bestånd och förkovran.

För pressinformation

Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400

Bildtext

© Marja Helander, Britta Marakatt-Labba (f. 1951). 2022 års hedersporträtt, Statens porträttsamling.